Efter att de skärpta reglerna om målsägandebiträden trädde i kraft den 1 juli 2018, har Högsta domstolen (nedan HD) i beslut den 23 november 2018 fastslagit att presumtionen som föreligger för att förordna målsägandebiträde vid sexualbrott även gäller i hovrätten.
Presumtionen innebär att målsägandebiträde ska förordnas, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av biträde. En prövning ska dock ske utifrån de behov som målsäganden har i hovrätten, där hänsyn ska tas till bl.a. om målsäganden ska närvara vid huvudförhandlingen, om det ska hållas förhör, hur komplicerad skadeståndsfrågan är och om målsäganden har biträtt åtalet.
Bakgrunden i målet till HD:s beslut är i korthet följande. Målet gäller våldtäkt. Tingsrätten har meddelat frikännande dom, vilken har överklagats av åklagaren och målsäganden. Hovrätten bedömde att målsäganden saknade behov av målsägandebiträde vid den kommande huvudförhandlingen och avslog därför målsägandens begäran om att det målsägandebiträde som varit målsäganden behjälplig i tingsrätten även skulle förordnas i hovrätten.
HD ansåg inledningsvis att det är uppenbart att det inte finns något behov av målsägandebiträde med hänsyn till prövningen av ansvarsfrågan. Eftersom det av utredningen framgår att målsäganden inte ska närvara vid huvudförhandlingen i hovrätten, ingen ny bevisning ska åberopas och förhören som upptagits vid tingsrätten ska spelas upp.
Trots detta förordnade HD ett målsägandebiträde för målsäganden i hovrätten, under motiveringen att det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett målsägandebiträde när det gäller prövningen av skadeståndsanspråket. Detta eftersom bedömningen i ansvarsfrågan i hovrätten kan innebära att skadeståndsanspråket prövas i sak för första gången i andra instans då tingsrätten meddelat frikännande dom.
Beslutet innebär att vi som arbetar med dessa frågor på byrån som huvudregel kan vara våra klienter behjälpliga som målsägandebiträde med skadeståndsfrågor i hovrätten i mål om sexualbrott även i fortsättningen.
